[20 december 2021]
Tomten är faktiskt död
”– Nästa år kommer han igen, säger barnen, och då får vi klappar av ’en. Men tror dom det, så tror dom fel, för igår blev han lagd i graven. Slå i mera öl och mjöd, jultomten är faktiskt död!” Cornelis Vreeswijk.


Föga visste den gode Cornelis att raden från hans visa om en urspårad personaljulfest faktiskt är sann. Santa Claus är död. Och begraven. Det går att läsa på den av släktforskare ofta besökta sidan ”Find a grave”, (hitta en grav) som i sin tur citerar en artikel i The Great Falls Tribune från december 1939.
SANTA CLAUSE, FÖDD 1888, var egentligen rörmokare i Marshall, Missouri, åtminstone 11 månader av året. Den 12:e hade han fullt upp med att svara på brev från barn från hela USA. Han var faktiskt döpt till Santa av sin humoristiske tyske fader. Efternamnet skrivs omväxlande Claus och Clause. Förutom rörmokeriet var han också pingstpastor. Santa hade det inte så fett – och förutom de 6 000 barnen som skrev till honom årligen – hade han fem söner och två döttrar att försörja. Några julklappar kunde han inte förse dem med, men så långt hans insamlade portopengar räckte svarade han på barnens brev. Det hände att hans egna barn blev utan julklapp då pengarna gick till frimärken istället. Och brevsvaren var nog så välkomna. De var ju undertecknade Santa Claus – och det utan att undertecknaren ljugit!
TILL SKILLNAD FRÅN SIN MYTISKE namne var Santa Claus, Marshall, Missouri slätrakad – fram till 1939. Då började han odla skägg. I intervjun 1939 uttrycker han sin förtvivlan över att världen är i krig denna jul. Han hoppas också att USA inte dras in i kriget och att man inte ska ge bort leksaksvapen till barnen. Santa dog av njursvikt, bara 63 år gammal. PS. Santa Claus i Marshall var förresten gift med Minnie. Det heter Mimmi Pigg på engelska …
SANTA CLAUS SÅG SIG FÖRPLIKTIGAD att leva upp till myten om en myt om en verklig man, kan man säga. För våran jultomte, raffinerad av såväl Jenny Nyström, Walt Disney och Coca Cola, bygger – åtminstone delvis – på det turkiska helgonet St Nickolas från Myra. St Nickolas blev tidigt föräldralös och ärvde en icke oansenlig förmögenhet som han gav bort till bättre behövande. En av berättelserna om honom går ut på att han tre dagar i rad kastar en påse guldpengar till en behövande familj – genom skorstenen! Där har vi våra julklappar – som ju ursprungligen gavs anonymt. Man lade ett paket framför dörren och klappade på densamma och drog iväg som ett rött lingon.
FAKTUM ÄR ATT SANKT NICKOLAUS inte verkar vara officiellt kanoniserad, men han ansågs redan i sin samtid så from att han motvilligt fick finna sig i att bära epitetet ”Santa” och numer räknas som ett helgon. Sankt Nickolaus levde under den tid då kristna ännu förföljdes av romarna och blev följaktligen kastad i fängelse. Det sägs att fängelserna var så fulla av kristna att verkliga tjuvar och banditer inte fick plats.
SANKT NICKOLAUS KOM SÅ SMÅNINGOM UT. Han deltog bland annat vid det famösa kyrkomötet i Nicae år 325, då bibeln genomgick en rejäl revidering. Han levde till hög ålder och dog fridfullt i sin säng i Myra. Han begravdes i den katedralkyrkan och det sägs att manna bildades i graven, en manna som hade helande effekt. Hans dödsdag kom att firas som Sankt Nickolaus dag, den 6 december. Under orostider var man rädd att hans grav skulle vandaliseras, varför en sjörövare (!) från Bari flyttade benen till Basilica di San Nicola, en av de mer än 2000 kyrkor som är uppkallad efter helgonet som kanske aldrig var ett riktigt helgon, men likafullt räknas som beskyddare för barn, sjömän, fiskare, farmaceuter, de falskeligen anklagade, pantlånare, prostituerade, ångerfulla tjuvar osv. osv.
Ingenstans sägs det att Sankt Nickolaus någonsin sa: How how how.
Janne Bäckman.
Källor: Find a grave, Great falls tribune, Helgonkalendern.