MAN MÅ TRO ELLER INTE, men historien är stark och är själva essensen i den nya religion som skulle uppstå på grund av händelserna, en religion som skulle komma att dominera världen inom tusen år.

TUSEN ÅR. DET ÄR EN LÅNG TID. Och judarna har firat sin påsk minst så länge. Och förebilden till bibelns Jesus – om det är en person eller en person baserad på beskrivningen av flera muntligt traderade frihetskampshistorier – hade själv firat den till minne av judarnas uttåg ur Egypten på 1300-talet f. Kristus. Och det var den gamla traditionen som firades när han kom ridandes.

NI KAN HISTORIEN. På dymmelonsdagen ska Judas ha köpslagit med rådet för att ange Jesus. På skärtorsdagen åt man den sista måltiden tillsammans och Jesus instiftade nattvarden. Ordet skär betyder ren och anspelar på att Jesus tvättade sina lärjungars fötter före nattvarden.

LÅNGFREDAGEN FIRAR VI – eller snarare avhåller vi oss från firande av – till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata. På påskafton ligger Jesus i graven och lärjungarna ligger lågt för att inte följa hans öde. Alltså händer inte heller något i kyrkliga sammanhang. Förrän vid midnatt. På påskdagen ska Jesus ha återuppstått och följaktligen förbyts i kyrkliga sammanhang sorgen till fest. På annandag uppenbarar han sig för lärjungarna.

I EN RELIGIÖS KONTEXT HAR JESUS dött för våra synder. Återuppståndelsen ska vara beviset för att Gud står över döden och kan förlåta oss. Ungefär.

SOM SAGT: Berättelsen om händelserna i den judiska påsken vid tiden för vår tideräknings början är stark oavsett vad man tror. Och religiöst och politiskt har det visat sig att den är sprängstoff.

MEN VÅRT FIRANDE DÅ? Det är ju ganska speciellt, med påskägg, påskris, påsktuppar, påskliljor, påskkärringar, påskmust och påskma… Nej visst nej. Maten är ju detsamma som på julen. Utom en sak: Påsklammet.

SYMBOLEN I VÅRT FIRANDE är ett riktigt sammelsurium av folktro och kristna riter – och förmodligen en och annan hednisk rit också. Ordet påsk kommer från det judiska namnet på helgen, pesach vilket betyder ”att passera” eller ”gå förbi” vilket fungerar på både den judiska och kristna helgen. Man passerade slaveriet i Egypten och Jesus passerade döden. I England heter helgen Easter och i Tyskland Ostern vilket ska hänvisa till den germanska fruktbarhetsgudinnan Eostre som man vid den här tiden ska ha firat med rejäla fester. Åter sammanfaller de kristna högtiderna med en mycket gammal tradition. Den här gången lär det vara mer av en slump än t ex julen, för de bibliska händelserna är rätt väl dokumenterade, om än inte detaljmässigt på samma sätt, på flera håll.

LÅT OSS BÖRJA MED PÅSKÄGGET. Det är säkert en kvarleva från fruktbarhetsfesterna till Eostres ära. Men det finns också såväl en kristen som praktisk förklaring. Ägget symboliserar i kristen kontext återfödelse. Hönsen blir dessutom åter produktiva på vårkanten. Det faktum att påsken föregås av fastan gör att det samlats ett överskott av ägg lagom till påsken och då gäller det att konsumera färskvaran! Att måla ägg är en östeuropeisk sed från början. Äggen gavs bort som gåvor och det gör vi ju än, men nu i form av godisfyllda konstgjorda ägg.

PÅSKRISET KOPPLAS TILL DE PALMBLAD som lades framför Jesus när han tågade in i Jerusalem. Pyntet ska vara en symbol för våren och naturens pånyttfödelse. Fast det är en ganska sen sed. Först på 1930-talet blev det vanligt förekommande i hela landet med pyntat påskris. Men ris hade förekommit tidigare. På 1600-talet fanns en sed att husfadern piskade familjemedlemmarna, endera på fettisdagen eller långfredagen, för att påminna om Jesu lidande. På 1700-talet hade det utvecklats till en lek där även barnen kunde risa sina föräldrar, och då inte sällan med pyntat ris, oftast med pappersremsor.

PÅSKTUPPEN ÄR KANSKE INTE SÅ JÄTTESPRIDD, men det är i alla fall en tydlig symbol för den kristna historien. Under första nattvarden ska ju Jesus ha sagt till Petrus att ”innan hanen (tuppen) gal ska du tre gånger ha förnekat mig”. Vilket också skedde. Ett annat djur är lite mer svårförklarligt.

PÅSKHAREN. EN HARE SOM LÄGGER ÄGG. Lägg ägg, skulle man ju vilja uttrycka det. Denna naturens anomalitet dök upp i Tyskland på 1600-talet och dök upp i Sverige med tyska invandrare, utan att ha fått riktigt fäste. Vid tog bara delen i traditionen där det göms påskägg. I Tyskland är det haren som lägger dom.

PÅSKLILJOR HETER EGENTLIGEN TRUMPETNARCISS och härstammar från västra Europa. Att de blivit symbol för påsken beror helt enkelt på att det är då de blommar. På andra håll i världen har man andra blomstersymboler.

PÅSKKÄRRINGARNA VERKAR JU LITE APARTA i en så kristen helg, men de symboliserar de häxor som enligt traditionen gav sig iväg till Blåkulla på skärtorsdagen. Av förklarliga skäl dök ”våra” påskkärringar inte upp förrän långt efter det att de sista häxbålen brunnit ut. Kanske som ett försök att göra det obegripliga som inträffat några århundraden tidigare lite mindre skrämmande, lite mindre påtagligt. En slags samhällets kollektiva gruppterapi för att hantera det mörka förflutna. Påskkärringarna i form av utklädda barn var spridda i våra städer i mitten av 1800-talet. Sannolikt dök de upp i början av seklet. Men redan på 1600-talet lär man ha tänt eldar och smällt påsksmällare för att hålla häxorna borta. Och vid den tiden var häxorna i allra högsta grad verklighet.

ATT VI ÄTER LAMM TILL PÅSK (lammet och skinkan och lite mer ägg är det som skiljer jul- och påskbord) har både judiska och kristna traditioner. I judisk tradition skulle ett lamm offras och blodet målas på dörren och i kristen tradition jämförs ofta Jesus med offerlammet. Men faktum är att här i Sverige är traditionen yngre än så. Helt enkelt för att lammen i gamla bondesverige var för unga för slakt vid påsktid.

PÅSKMUSTEN DÅ? Det är exakt samma dryck som julmusten. Upplevd skillnad i smak beror på att vi dricker dom vid olika tillfällen. Våra andra sinnen lurar oss. Det tidigaste belägget för påskmust är annonser i DN och SvD från 1947. Musten i sig var avsedd som ersättning för öl.

Glad påsk önskar Janne Bäckman.