[13 april 2022]
Påsken
– Den dramatiska högtiden
Det borde vara allom bekant att vi firar påsken för att minnas Jesus död och uppståndelse. I kristendomen är det både en sorgens och glädjens dag. Ledsna är vi på långfredagen då vi ska minnas hans leende och så är det glädje och gamman på påskdagen då han ska ha uppstått igen.

DE TIDIGA KRISTNA HADE ENN FÖRMÅGA att flytta sina helgdagar på ett sådant sätt att de sammanföll med redan etablerade sådana, som midvinterblotet vid jul och sommarsolståndet runt midsommar som blev Johannes döpares dag. Men när det kommer till påsken behövde dom inte anpassa storyn efter firandet. Jesus ska ha gjort sin entré i Jerusalem just när judarna firade sin påskhögtid, Pesach. Påsken är alltså äldre än kristendomen, men den kommande religionens (den fanns ju inte på Jesu tid) mest dramatiska och centrala händelser ska ha inträffat just den helgen. Judarna firar helgen till åminnelse av uttåget ur Egypten där de levt förslavade i decennier. Det hebreiska ordet Pesach betyder passera eller gå förbi. Även för dem firades alltså minnet av dramatiska och omskakande händelser.
EN FORM AV PÅSK tycks också ha firats i norra Europa i förkristen tid. Det är den högtiden som engelskans ord för påsk, easter, och tyskans, oster, kommer. Namnen sägs komma från den germanska fruktbarhetsgudinnan Êostre. Vi vet väldigt lite om henne. Det är bara en anglosaxisk munk som omnämnt henne i förbifarten. Men hon tillskrevs attributen ägg och kaniner. Där har vi äggen igen. Och kaninerna går igen i påskharen som ju förekommer i delar av Europa och i USA. Det kan dock vara så enkelt som att ordet Eostermonath betyder öppningsmånad och påsktiden är ju den tid då våren öppnar sig.
MER PÅSKDRAMATIK – HUNGERDEMONSTRATIONER
Helt utan annan anknytning till helgen, förutom själva tidpunkten, har flera andra dramatiska händelser infallit i anknytning till påsken. I Sverige inträffade 1917, veckorna efter påsk, omfattande hungerdemonstrationer mot ransoneringen av livsmedel på grund av kriget. Läget hade förvärrats av en dålig potatisskörd året innan. I mars inträffade den ryska revolutionen (kallad februarirevolutionen eftersom Ryssland körde med en annan almanacka) och det inspirerades till stora demonstrationer med start i Västervik i mitten av april. Det spred sig över hela landet och demonstrationer hölls även i Mora. Både arbetare och militärer deltog i demonstrationerna som kom att hålla i sig ända till i juni, då en rad andra reformer också kommit upp på dagordningen, till exempel rösträttsreformen. Den mest dramatiska händelsen var Seskaröupproret där militären ingrep mot de hungrande som brutit sig in till två bagare som sålt bröd på svarta börsen och tvångsköpte deras produkter. Att ingen dödades vid den följande eldstriden får tillskrivas försynen.
PÅSKUPPRORET PÅ IRLAND 1916
Det mest omsjungna och kanske också dramatiska påskupproret är det på Irland 1916. Egentligen ett alldeles för illa förberett och otursföljt uppror, som på kort sikt fick förödande konsekvenser för de inblandade, men på längre sikt bidrog till Irlands frigörelse från England.
Patrick Pearse hade lyckats samla 1600 republikanska motståndsmän som tog kontroll över centrala Dublin. Tanken var att upproret skulle sprida sig över hela landet, men bland annat på grund av bristande underrättelsekedjor blev det hela en isolerad Dublinhändelse. Till en början hade inte heller upproret särskilt brett folkligt stöd. Den engelska armén slog brutalt ner upproret. Det centrala postkontoret, dit rebellerna tagit sin flykt, slöts i ruiner. 16 av ledarna, däribland Patrick Pearse, avrättades.
Englands brutala hantering av upproret och avrättningen av de 16 fick folkopinionen att vända till ett massivt motstånd mot det engelska styret. Så snart som året efter upproret valdes en av upprorsledarna, Eamon de Valera, som tack vare att han var amerikansk undersåte undkom dödsstraffet, in i det irländska parlamentet för Sinn Fein. Han tvingades åter på flykt, men återkom till Irland 1920 varifrån han drev en underjordisk kamp. 1921 utropades han till president för den Irländska republiken, som dock inte erkändes av Storbritannien. (Det var vid den tiden Irland delades upp i irländska fristaten och Nordirland). De Valera arresterades åter 1923 och tillbringade ett år i fängelse. 1926 beslutade han att verka inom systemet i stället för att göra ständiga uppror, bildade partiet Fianna Fail och valdes 1932 till premiärminister. Bland det första han gjorde var att avskaffa trohetseden till den engelska kronan! Han höll Irland neutralt under andra världskriget, även om undantagstillstånd rådde. (En stor del av irländarna höll på Tyskland, inte för att de var nazister utan för att tyskarna var engelsmännens fiender.) Åren 1959–1973 var han irländska republikens president. När han avgick var han 90 år!
PÅSKUPPROPET 2005
Ett betydligt fredligare uppror, eller snarare upprop, stod Sveriges kristna råd för så sent som 2005. Uppropet skedde för en generösare asylpolitik som framför allt tog hänsyn till barnens bästa. Nästan 160 000 namnunderskrifter lämnades in till migrationsminister som då hette Barbro Holmberg.
SOM VI VET ÄR INTE TIDPUNKTEN för helgdagar någon exakt vetenskap och påsken har flyttat runt lite, dock inom någorlunda begränsade tidsramar. Länge ansåg man att kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslagit att påskdagen skulle infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, även om det inte står i något protokoll. Kruxet är att vårdagjämningen också flyttar på sig, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Så då bestämde man sig för att fullmånen alltid inträffar 21 mars. Det är inte den fullmåne vi ser på himlen, utan den ecklesiastiska månen, framräknad med hjälp av en massa tabeller så definitionen numer är att påskdagen infinner sig första söndagen efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter den 21 mars.
SOLKLART, ELLER HUR. Men resultatet är att påskdagen infaller nån gång mellan den 22 mars och 25 april. Ni kan ju tänka er vilken förvirring som utbröt när vi bytte kalendrar, men det är en annan historia. Och det är kanske inte så konstigt att påskupproret på Irland inte synkade som man tänkt …
Janne Bäckman.
Äggstra fakta om påsken:
Ägg
Att vi äter ägg på påsk beror på att ägget är en förkristen symbol för livets återfödelse. Du hittar sällan ägg i kyrkan. Vissa tolkar det också som en symbol för Jesus pånyttfödelse och den tomma graven. En alldeles värdslig förklaring att man alltid ätit ägg till påsk är också att man inte fick äta det under fastan och därför hade ovanligt god tillgång på dom!
Lamm
I den judiska traditionen beströk judarna dörrarna till sina hem med blodet av ett nyslaktat lamm för att undvika dödsängeln som hemsökte Egypten innan uttåget. Därav påskalammet.
Påskfjädrar
Påskfjädrarna är en symbol för de palmblad som lades ut framför Jesus vid intåget i Jerusalem. Det knoppande påskriset är en symbol för återuppståndelsen.
Påskkyckling
Tja, vad tror ni att ett ägg innehåller?
Påskkärringar
Har inget med den bibliska historien att göra och handlar om våra inhemska häxor som alla var rädda för. En rätt ny tradition, belagd först i början av 1800-talet.
Semla
Semla betyder helt enkelt mjöl på latin och är från början namnet på själva bullen. Först på 1500-talet började man gröpa ur den och gjorde en röra av innehållet, smör och grädde och lade tillbaka det. Först på 1700-talet uppstod hetväggen, dvs bruket att servera semlan med varm mjölk. Mandelmassan gjorde sin entré på 1850-talet. Enligt en sägen brukade man fuska med fastan genom att stoppa kött och andra förbjudna godsaker i bullen, men det finns inte belagt.
BIZZARRA PÅSKTRADITIONER:
• På Filippinerna finns en tradition att korsfästa sig själv på långfredagen. Traditionen drar morbida turister, men gillas inte av katolska kyrkan.
• I Verges i Spanien genomförs Dödsdansen på skärtorsdagen. Den framförs av fem personer, två vuxna och tre barn, som dansar timme efter timme utklädda till skelett. De fem dansarna, varav liemannen spelar trumma, ska representera pestens offer. Det sägs att dansen finns dokumenterad sedan 1139 och numer ingår den i en större procession, där många är klädda i kåpor som för tankarna till Ku klux klan.
• I Tjeckien, Slovakien och Ungern firar man genom att stänka ner kvinnor med vatten. Det ska vara renande och ge skönhet. På sina håll piskar man också kvinnorna. Numer på skoj, med ett ris med färgglada band.
• På Bermudas flyger man drake på långfredagen. Det lär grunda sig i att en lärare försökte förklara hur Jesus steg mot himlen(!)
• På Vita husets gräsmatta har man äggrullningstävling på annandag påsk.
• I Colombia äter man inte bara ägg och godis på påsk. Delar av påskmiddagen består av sköldpadda och leguaner.
• På vissa grekiska öar kastar kvinnorna ut krukor och andra lättkrossade föremål genom fönstren. Det ska krossa sorgen och tystnaden under påskveckan.
• I Mexiko bränner man papier-maché-figurer föreställande Judas. För säkerhets skull proppar man figurerna fulla med fyrverkerier först.
• I Polen tror man inte att degen jäser om det är en karl i köket när det ska bakas påskbröd.