Orsabon som översatte koranen

Länge var den svenska översättningen av Koranen, från 1917, den mest spridda. Inte förrän 1976 kom en ny översättning, men då bara delar av den, av multigeniet Åke Ohlmarks. 1998 kom den som nu är mest använd, gjord av diplomaten och konvertiten Mohammed Knut Bernström. Vad som är mindre spritt är det faktum att 1917 års översättning gjordes av en Orsabo, Karl Vilhelm Zetterstéen.

SOM SÅ OFTA NÄR DET GÄLLER VÅRA ORSAGENIER ska vi bara slå oss försiktigt vid bröstet. Karl Vilhelms föräldrar Alexander och Augusta, född Thalén bodde förstås på Blåsenborg. Alexander var löjtnant vid Orsa kompani och råkade vara placerad i Orsa vid födseln. Det förtar förstås inte Karl Vilhelms bedrift.

KARL WILHELM ZETTERSTÉEN var först och främst språkforskare och det var det intresset som ledde honom till bedriften att översätta Koranen. Islam i sig verkar han inte ha haft så mycket till övers för, vilket senare översättare påpekat.

”Zetterstéen var en skicklig språkman, men han hade inget över för islam. Koranen sluter sig för den icke troende läsaren. Visst kan man läsa Koranen även om man inte är muslim, men läsningen kräver åtminstone att man lämnar bakom sig alla förutfattade meningar”. Det sade Mohammed Knut Bernström i en intervju i samband med sin egen översättning.

Likafullt var Zetterstéens översättning viktig och även accepterad bland muslimer. Han hade nämligen översatt direkt från arabiskan och inte via franskan eller något annat språk. Därmed ansågs den ligga mer nära profetens ord.

ZETTERSTÉEN VAR OERHÖRT SERIÖS i sina språkstudier. Han blev student i Uppsala 1884 och filosofie doktor 1895. Samma år blev han docent i semitiska språk. 1895–1904 innehade han professuren i österländska språk i Lund och från 1904 var han professor i semitiska språk. Förutom arabiskan gjorde han djupgående studier i persiska, turkiska och nubiska. Han studerade en tid i Berlin och företog studieresor till Egypten. Zetterstéens brinnande intresse tycks ha gjort att han inte skaffade någon familj. När han dyker upp i folkräkningsböckerna är det i hushåll tillsammans med sin mor och sin syster.

SOM FORSKARE gjorde Zetterstéen ett hästarbete. Han översatte turkiska, syriska och arabiska texter till tyska, skrev undervisningstexter om islam, koranen, arabisk teologi m.m. Han skrev också en rad debattartiklar och uppsatser och recensioner i internationell och svensk press och artiklar i Nordisk familjebok.
Zetterstéen var också medlem av Humanistiska vetenskapssamfundet och Vetenskapssocieteten i Uppsala och av Vitterhetsakademien och var med om att grunda Svenska Orientsällskapet.

EN INSATS SOM SÄGER EN DEL om Zetterstéens engagemang i arabisk kultur och språk är hans kamp för att egyptiern Taha Hussein skulle få Nobels litteraturpris.
Zetterstéen själv var en av dem som nominerade Hussein till priset, men Nobelkommittén ansåg att det inte fanns tillräckligt många och bra översättningar för att man riktigt skulle kunna bedöma författaren.

Då översatte Karl Vilhelm helt sonika Taha Husseins kanske mest kända bok al-Ayyam, på svenska Dagarna, och det direkt från arabiskan. Boken är Husseins självbiografi som berättar om en blind pojkes uppväxt på landsbygden i södra Egypten och hans studier i Kairo. En tidigare översättning fanns men den utgick också från den franska upplagan.

TYVÄRR DOG KARL WILHELM ZETTERSTÉEN 1953 och manuskriptet – som inte var helt fullbordat – glömdes bort i arkivet på universitetsbiblioteket i Uppsala. Där låg det till det återfanns på 2000-talet och 2012 publicerades det i en elektronisk version som går att hitta på nätet, med Zetterstéens ändringar.
Taha Hussein fick aldrig nobelpriset. Och Karl Vilhem besökte så vitt vi vet aldrig Orsa sedan han flyttat härifrån.

Janne Bäckman.

Recension av Karl Vilhelm Zetterstéens översättning av Koranen i Svenska Dagbladet 1 maj 1918 av signaturen E.K-n:

”Professor Zetterstéen har dels utfört en ordagrann och meningstrogen översättning av ”de båda pärmarna” – Islams uttryck för profetens uppenbarelser som totalitet, alla de etthundrafjorton ”sûrorna”. Men ensamt därmed vore den intresserade läsaren – arbetet är avsett att kunna brukas av varje bildad person – ingalunda hjälpt. Ty Koranen är icke en bok för det enfaldiga andaktssökandet, utan en samling utomordentliga exempel på den semitiska andens kärlek för invecklade, ofta rent av spetsfundiga uttryckssätt, jämte massor av litterära hänsyftningar till bibeln, den rabbinska litteraturen, den kristna teologin och de fornarabiska sagorna och myterna … Allt detta nödvändiggör i högsta grad en översikt av Koranens uppkomst – vilket i stort är detsamma som en redogörelse för Muhammeds liv – samt en med texten fortlöpande kommentar. Båda kraven har professor Zetterstéen uppfyllt på ett, så långt en lekman kan bedöma, utmärkt sätt”.

Stäng meny