Orsa Planteringssällskap
gjorde Orsa grönare
Orsa Planteringssällskap bildades för att göra Orsa grönare efter branden 1901. Byggnaderna kom snabbt på plats men för träd och grönska tog det längre tid. Framförallt var det folkskolläraren, bankmannen och klockaren Erik Eriksson som tog kommandot för återplanteringen av träd och buskar i centrum. 1909 hade hans skara intresserade medhjälpare vuxit så att man 1909 bildade Orsa Planteringssällskap. En av de första ordförandena var häradshövdingen Carl Hartman.
Embryot till en av de många björkalléerna i Orsa.
Orsa Planteringssällskap bildades för att göra Orsa grönare efter branden 1901. Byggnaderna kom snabbt på plats men för träd och grönska tog det längre tid. Framförallt var det folkskolläraren, bankmannen och klockaren Erik Eriksson som tog kommandot för återplanteringen av träd och buskar i centrum. 1909 hade hans skara intresserade medhjälpare vuxit så att man 1909 bildade Orsa Planteringssällskap. En av de första ordförandena var häradshövdingen Carl Hartman.
DET VAR UNDER DEN HÄR TIDEN som våra björkalléer anlades. Dessvärre har flera av de gräsmattor och planteringar som också blev resultatet av arbetet försvunnit. (Bland annat hade järnvägen till och med en egen trädgårdsmästare anställd!) Men det var inte bara centrum som förskönades. Man lade ner mycket arbete för att få gemene man att satsa på fruktträd och prydnadsbuskar även ute i byarna.
UNDER KRIGET GJORDE MAN EXTRA INSATSER för att förmå folk att odla grönsaker för att möta matbristen. Man ordnade kurser i allt från hur man anlägger trädgårdarna till hur man beskar fruktträd på bästa sätt och hur man besprutade träden för att bekämpa skadeinsekterna! Idag vill vi nog inte veta vad besprutningen bestod i. Men en notis från Dala-Demokraten så sent som på 50-talet avslöjar att miljötänket skiljde sig avsevärt från idag:
”Orsasjöns strand befrias från mygg? Ett vackert försök att befria eller åtminstone lindra myggplågan vid Orsasjöns badstrand håller på att göras i Orsa. Det är Orsa Planteringssällskap o. Orsa Turistförening, som i samråd beslutat att göra ett experiment med att begjuta strandpartierna med olja. Experimenten hålles det på med för fullt för närvarande, det är två man som med en spruta sprutar olja över de sanka strandpartierna. Om experimentet lyckas kan Orsaborna se fram mot en rätt så myggfri sommar vid Orsasjön.”
DEN FÖR OSS STÖRSTA bestående insatsen är dock anläggandet av Ångbåtsudden och campingen. Redan på 30-talet hade man fört upp diskussionen på agendan. Planteringssällskapet ville ha dispositionsrätt för hela området. Det fanns dock konkurrerande intressen. Stranden användes som sandtag av samfälligheten.
En del av området, där bassängerna nu ligger, användes som soptipp (!). Allt hade avsatts till de ändamålen vid storskiftet 1884.
TILL SLUT FICK MAN igenom sin vilja och det var planteringssällskapet som gjorde Ångbåtsudden till det nöjes-centrum det är än idag. I slutet av 30-talet började man med sina fester där, ofta i samarbete med turistföreningen. De båda föreningarna kom att gå hand i hand genom uddens historia.
1933 FICK MAN ETT ANSLAG på 200 kronor från kommunen för att ordna en badstrand. 1941 fick man hjälp med att anlägga en minigolfbana.
Förutom anläggandet av en folkpark ville man bygga en stenbrygga ut till djupare vatten vid den långgrunda stranden. Så här skriver Johan Boström i Orsa Skoltidning nr 1 1940:
”I denna tid, då hjärtana brinna av sådan offervillighet, kanske lite var skulle vilja offra ett dagsverke även för detta och frakta ned sten, som nu ligger i vägen på Digerbergsåkrarna. En dubbel kulturgärning skulle vi i så fall få vara med om att utföra. Hjälp till att få detta projekt förverkligat”.
I SAMMA ARTIKEL för Johan Boström fram tankarna på en utbyggd camping i området. 1940 finns det ett campingområde och man har t.o.m. anställt en vaktmästare. Trots att sommaren 1939 var regnig noterade man 465 personer på campingen. Och då var de som tagit sin flykt undan regnet till pensionat och vandrarhem oräknade. De som kom stannade också ofta längre än planerat vilket Boström framsynt kommenterar: ”Även detta förhållande ställer krav på oss Orsabor.” Vi bidrog då och bidrar nu till bilden av Orsa som besöksmål.
IDAG ÄR ORSA CAMPING FEMSTJÄRNIG. De 465 personerna har vuxit. Det finns 800 platser för husvagn eller tält, 71 stugor och ett vandrarhem på området. Totalt har man ca 95 000 gästnätter på campingen. Som jämförelse skulle de 465 personerna behövt stanna i 204,5 dygn för att nå upp i den statistiken.
MED FACIT I HAND är det lätt att fascineras av vad idealisterna i början på förra seklet faktiskt lade grunden till. Utan planteringssällskapet, ingen Ångbåtsudde, ingen Orsa Camping, inget Grönklittsgruppen och inget Moraeus med mera!
Vilka av dagens idealister grundar för morgondagens framgångssagor?
Janne Bäckman.
Idag är det både andra och tredje generationens björkar som pryder Orsa – om inte äldre.
En grupp ur Orsa Planteringssällskap i farten. Fr v Kerstin Lundgren, Oskar Lundgren, Erik Hedvall, Hans Hedberg, Hans Edvall och Karin Ståbi.
Klockaren, läraren mm Eric Ericksson en av dem som sådde fröet till Planteringssällskapet.