JULSÅNGER VERKAR HA FUNNITS så länge kristendomen funnits. Vi vet att det sjöngs julsånger i Rom på 300-talet. Till Europa lär de ha kommit i samband med klosterväsendet. Till de äldsta julsångerna som fortfarande sjungs brukar man räkna Staffansvisorna som vi kan härleda åtminstone till medeltiden. Staffan var en stalledräng. Den raden brukar finnas med. Men sen finns tjogvis med varianter. Visste ni förresten att Staffan troligtvis syftar på Herodes stallknekt Stefanos som blev kristen och vederbörligen stenad år 35 strax efter Jesu död och därmed den förste kristne martyren. Om det nu inte var för att han berättade för Herodes att Kristus var född, 35 år tidigare. Legenderna skiljer sig åt där. Staffanssångerna finns för övrigt i hela Norden, utom Finland, och i England.

DE RELIGÖSA JULSÅNGERNA ÄR FÖRSTÅS DOMINERANDE. Aldrig är svenska folket så kristet som till jul, oavsett om man tänker på det eller inte. Men julen blir ju liksom inte jul utan att Jussi Björling sjunger Adams julsång, O helga natt på julnatten. Och nu frågar sig vän av ordning: Vem var Adam? Det var i alla fall inte den första människan i Bibeln, utan den franske kompositören Adolphe Adam. Egentligen skulle Adams julsång (Som i original heter Cantique de noël) lika gärna kunnat kallats Cappeaus julsång, för det är ett rent beställningsverk. Vinhandlaren Placide Cappeau från staden Roquemaure gillade att skriva dikter och poem och prästen i byn hade uppmanat honom att skriva en julsång. Cappeau skrev texten 1843 och tog den med sig till Paris där han bad Adam att skriva melodin ”and the rest is history…”. Fast då hade förstås julpsalmernas julpsalm (Nåja. Jag återkommer i ämnet i slutet av krönikan.) redan 25 år på nacken. Och den till och med skrevs på själva julafton, i en kyrka i Oberndorf norr om Salzburg i Österrike. En mus hade en icke ringa roll i tillkomsten. Den hade nämligen bitit sönder orgelbälgen så kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr sjöng tvåstämmigt till gitarr istället och de valde Mohrs dikt Stille Nacht, heilige nacht som Gruber sägs ha tonsatt samma dag. Bra jobbat. Idag är Stilla Natt översatt till 300 språk och räknas som en av de mest spridda sångerna alla kategorier. Nu tänker säkert nån: ”Nu håller han på så där igen. Allt kommer från utlandet. Finns det inga svenska jullåtar”. Var lugn. Massor. Nu tändas tusen juleljus skrevs av Emmy Köhler 1898 och den är helsvensk och härifrån spridd över hela norden, inklusive Finland, Island och Färöarna samt till Ryssland och Indonesien!

VAD DET GÄLLER JUST HYMNER OCH RELIGIÖSA JULSÅNGER FRÅN UTLANDET har vi faktiskt trots allt varit ganska långsamma med att plocka hit dom. Charles Dickens har i sin julsaga gjort Christmas Carols odödliga och det är tack vare honom och Kalle Anka (där det sjungs carols så fort det är jul) som begreppet är känt hos oss. Däremot var vi ganska sena att ta upp temat. Först på 70- och 80-talet började det dyka upp grupper som sjöng efter det brittiska mönstret. För det var på de brittiska öarna traditionen uppstod, sannolikt på 1400-talet. Carol är samma ord som koral och betyder egentligen kör. Men det finns en vacker, sannolikt jättefalsk, myt om namnet. Den går ut på att det i det medeltida London fanns en ung flicka som rövades bort av okända gärningsmän. Ett stort uppbåd människor gav sig ut för att leta efter kvinnan på de mörka gatorna. För att hålla modet uppe och för att höra var de letande grupperna var sjöng man olika psalmer. Flickan, som aldrig återfanns, hette förstås: Carol.

PARARELLT MED DE RELIGIÖSA SÅNGERNA har det förstås funnits profana julsånger. Många är rena danslekar (Anders Perssons stuga står i ljusan låga är ju rätt rå i sin genre…) och inte få är i och för sig kopplade till tro: Tron på Tomten. Ur ett kristet perspektiv får vi väl kalla även dem för profana …