[5 september 2022]
Hur allmän var (är) rösträtten?
1918 var det alltså klart. Den allmänna rösträtten röstades igenom och kunde tillämpas fullt ut vid valet 1921. Vi var sist ute av länderna i Norden, men hur allmän var rösträtten egentligen?
Jämfört med när ståndsriksdagen lades ner och ett första steg mot ökad demokrati togs när tvåkammarriksdagen infördes 1866 var steget förstås stort. 1866 hade ungefär 20 % av den vuxna manliga befolkningen rösträtt. Man skulle vara 21 år men dessutom fanns kravet att man skulle ha betalat skatt under de senaste 10 åren, vilket förstås diskvalificerade den yngre befolkningen. Dessutom fick man bara rösta till andra kammaren. Dit var det dock lika rösträtt – alla hade en röst – till skillnad från kommunalvalen där rösträtten var inkomstrelaterad. Ju mer stålar – desto fler röster.
Vilka som skulle sitta i första kammaren, ett slags ”överhus”, avgjordes av ledamöterna i landstingen. Det ledde till att där satt mest fint folk och adel. Det ändrades också vid den lika och allmänna rösträttens genomförande. Socialdemokraterna var då mer framgångsrika i kommun- och landstingsvalen än i riksdagsvalen och var därför mer framgångsrika i första kammaren under flera år. Hur såg det då ut till det ”vanliga” riksdagsvalet, efter införandet av lika och allmän rösträtt?
Åldersgränsen sattes till 23 år och man måste ha betalt kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara satt i konkurs, vara omyndigförklarad, ha erhållit understöd av fattigvården eller förlorat sin rätt genom straffrätten. Man skulle också ha gjort lumpen om man var man.
I rösträttskampen hade man använt argumentet ”är man gammal nog att döda borde man ha rösträtt”. Nu vändes det emot värnpliktsvägrarna, som var en stor grupp vid den här tiden. Än fanns det alltså en hel del hinder – framför allt för de mest utsatta i samhället. De ansågs helt enkelt inte vara ”ansvarsfulla medborgare”. Skötsamhetsidealet var starkt vid den här tiden. I alla fall bland dom som redan hade det bra. Och det var ju dom som skrev regelboken.
För de flesta var likväl beslutet ett jättekliv framåt i demokratiskt hänseende – även om 25 % av männen saknade rösträtt i vissa städer! Totalt i landet var dock nu 81 % av befolkningen röstberättigade.
Värnpliktskravet togs bort redan 1922. 1937 fick fängelseinterner rösträtt. 1945 fick även de som hade socialbidrag eller befann sig i konkurs rösträtt. Nu sänktes också rösträttsåldern till 21 år. Och nu var det unga vuxna som var den stora gruppen som stod utanför rösträtten. 1965 knaprade man in lite, då man sänkte rösträttsåldern till 20. 1968 fick utlandsboende svenska medborgare rösta. Nu var dom inte så många så det påverkade inte statistiken särskilt mycket. 1969 sänktes rösträttsåldern till 19 år och 1975 till nuvarande 18 år. Det betyder att våra ungdomar fick rösta före en i statistiken marginell grupp, men i kändispressen väl så förekommande – nämligen kungafamiljen. De fick rösträtt i och med 1974 års regeringsreform, men lär ännu inte ha utnyttjat den och kan därmed hänföras till kategorin soffliggare.
Först 1989 fick verkligen alla svenskar över 18 år rösträtt. Då avskaffade man omyndighetsförklaringen, vilket ledde till att en stor grupp åtminstone i
rösträttshänseende av samhället betraktades som fullvärdiga medborgare.
Rösträtten har förändrats och utökats långsamt och inte alltid i takt med samhällsutvecklingen. Sannolikt är vi inte ända framme än. Allmän och lika rösträtt är som begrepp tolkningsbart. Som invandare har du rösträtt i kommunal- och regionfullmäktige om du är folkbokförd i kommunen eller regionen, men du har inte rösträtt i riksdagsvalet t.ex. Det måste du vara svensk medborgare för att ha, oavsett hur länge du vistats i landet.
En viktig fråga är också: Har det utökade antalet röstberättigade lett till större politiskt engagemang?
Ja, faktiskt. När den allmänna och lika rösträtten tillämpades fullt ut 1921 röstade 54,2 % av de röstberättigade. 1976 hade det stigit till 91,8 %, en siffra som internationellt bara slås av ett antal diktaturer där valresultatet ibland t.o.m. överstigit 100 % …
Myten om att vi skulle vara ett land av soffliggare får nog säga bara gälla valet till Europaparlamentet där vi toppat med ett valdeltagande på 55,3 % vilket inte är något vidare.
När vi blev oroliga över utvecklingen i början av 2000-talet ramlade vi ner på 80,1 % i riksdagsvalet, vilket i ett internationellt perspektiv fortfarande är högt och över nivån på 50-talet.
Sist röstade 87,2 % i riksdagsvalet.
Det slår vi i år, eller hur?
Janne Bäckman.
VISSTE NI ATT:
• Första landet att införa kvinnlig rösträtt var Nya Zeeland som införde det 1893. Finland införde det 1906, Norge 1913, Danmark och Island 1915.
• Senaste landet att införa rösträtt för kvinnor var Saudiarabien som införde det 2015. Därmed är det bara ett land
som inte har infört det än: Vatikanstaten, vilket förklaras med att bara män kan bli kardinaler och det är dom som röstar fram påven.
• Med detta är det inte sagt att allt är frid och fröjd på demokratisidan. Eritrea har formellt val, men har inte hållit något sedan självständigheten 1993. I Brunei har inte val hållits sedan 1962.
• Världens mest odemokratiska land är enligt The Economists demokratiindex 2021 Afghanistan med index 0,32, strax före Myanmar 1,02 och Nordkorea 1,08.
• Sverige ligger fyra bland världen mest demokratiska länder med ett index på 9,26 efter Finland 9,27, Nya Zeeland 9,37 och Norge 9,75.