Som butik betraktad kan Systembolaget tyckas märklig. Det är den enda butik jag vet som aktivt propagerar MOT sina varor. Det finns dock en anledning till det. Systembolaget är kanske den hittills mest effektiva statliga insatsen för att hindra svenska folket att supa ihjäl sig. Sett till mätt statistik sticker siffrorna i väg i mitten av 2000-talet för att åter sjunka, men dessvärre går det inte att jämföra konsumtionen över tid i rejäla siffror – helt enkelt för att man inte kunde beräkna hur mycket som puttrade i stugorna i mitten av 1800-talet och framåt. Vi kan konstatera att det var brännvin och öl som var dryckerna på modet ända fram till 80-talet. 1980 svarade spriten fortfarande för 50 % av försäljningen. 2018 var spritandelen 19 %. Vinet hade ökat från 20 till 43 % samma period och ölen låg på 37 %.
1850 var det alltså brännvin som gällde. Brännvinet var från början en ingrediens i kruttillverkning men någon gång på 1400-talet hade någon upptäckt att det smällde rätt högt som berusningsmedel också. (Man undrar ju hur det gick till…) Sverige blev ett brännvinsland. Så till den grad att Gustav III försökte förstatliga brännvinstillverkningen och försäljningen, men misslyckades! Husbehovsbränningen tilläts igen. Och husbehovet var tydligen gigantiskt. Direkt farligt blev det vid industrialiseringens genomslag. Dels ledde den till effektivare tillverkning och bättre brännvin till lägre priser – dels kom arbetarna till jobbet på lyset. I Faluns gruvor blev situationen nästan ohållbar. Avbrotten på grund av alkoholrelaterade olyckor blev fler – ersättningarna till änkor efter avlidna arbetare blev större. Det är då man gör något radikalt. Bergsmännen begär tillstånd att bilda ett utskänkningsbolag med ensamrätt på bränneri och försäljning av brännvin. Vinsten ska inte gå till bergsmännen själva, utan användas till att förbättra de sociala förhållandena för gruvarbetarna!

I Göteborg tar man upp och filar till metoden på 1860-talet. 1865 bildar man Göteborgssystemet. Staden tar över krogarna där allt brännvin säljs. En åldersgräns på 18 år införs och det måste serveras varm mat och kaffe om det ska bli nåt starkare att dricka. Snart spred det sig till flera orter och 1870 fattar riksdagen beslutet att all vinst ska gå till staten. Man bolagiserade alltså krogverksamheten och satte brännvinsförsäljningen i system och voilá – Systembolaget var fött.

1905 började man skilja på krogdrickandet och den sprit man köpte hem och särskilda systembolagsbutiker såg dagens ljus. Det fanns dock privata vinhandlare kvar, oftast för mer exklusiva alkoholdrycker.

Det söps dock fortfarande rejält. Läkaren Ivar Bratt ansåg att de privata intressena måste bort helt och att tillgången på alkohol måste kontrolleras ännu mer. 1913 grundade han Stockholmssystemet och året därpå infördes motboken som satt ett maxtak på hur mycket man fick köpa. I och med första världskriget blev det dessutom ransonering och motboken infördes nationellt 1919. En liten pikant detalj är att starköl endast kunde köpas mot recept på apoteket!

När Bratt ser till att de privata vinhandlarna köps upp bildas ett dotterbolag till Systembolaget, nämligen Vin- och spritcentralen som får monopol på all alkoholtillverkning.

Det visar sig att motboken var ett trubbigt vapen. Det skapade mer byråkrati än det motverkade drickandet. Dessutom var den i högsta grad odemokratisk. Samhällsklass och kön avgjorde vem som fick ta sig en blecka på helgen. Och brännvinet dominerade fortfarande drickandet. Nykterhetsrörelsen försökte redan 1922 att få igenom ett totalförbud mot alkohol men förlorade Sveriges första folkomröstning med siffrorna 51 % mot förbud mot 49 % för förbud. Nästan halva folket var alltså trots allt för ett totalförbud vilket med tanke på hur spritt superiet var får ses som en framgång för nykterhetsrörelsen.

1955 hade t.o.m. riksdagen tröttnat på byråkratin och plockade bort motboken. Systembolagen hade till nu till största utsträckning varit regionala, men nu slås 41 lokala Systembolag ihop till ett enda rikstäckande företag, Nya Systemaktiebolaget. I landet finns 247 butiker på 147 orter. Ransoneringen försvinner helt och hållet och starkölet förs till bolaget från apoteken.

Och visst. Första dagarna steg konsumtionen rejält. På Systembolagets hemsida kan man läsa om en norrbottning som invigde det nya Systemet med att beställa 125 liter brännvin och en halv liter likör (!) på en gång. Och starkölet var en succé. Bryggerierna gick torra inledningsvis. Men snart stabiliserades nivån på ungefär samma som tidigare.

För bland annat Orsa fanns dock en plump i protokollet. Systembolaget var en publikdragare. Och i turistorten Orsa fanns inget System. Mora hade nämligen ett, och från myndigheterna ansågs att det var för nära för att motivera en satsning i Orsa. Näringslivet låg på intensivt i många år. Inte minst turistnäringen. Under tiden försökte turistchefen Helge Soling lindra skadeeffekten genom att ta upp beställningar på Turistbyrån – bara för att bli anmäld för langning! Så småningom blev Konsum godkänt som utskänkningsställe. Man fick beställa ena dagen och hämta ut sina påsar dagen därpå i bästa fall. GANSKA bra service, men inte vad en besökare förväntade sig. Påtryckningarna från både kommun och näringsliv ökade, en delegation med bland annat Ulla Borén från Fryksås fäbodpensionat i spetsen knackade dörr och – för 30 år sedan hände det. Systembolaget kom till byn. Och kom ihåg – det finns alltid ett alkoholfritt alternativ till deras produkter. Dom säljer alternativen också.

Janne Bäckman.

PS. Vi återkommer med artiklar om Nykterhetsrörelsens arbete i Orsa med omgivningar!