Förklädd Gud
– En allegori som vägrar bli inaktuell
”Än vandra gudar över denna jord.
En av dem kanske sitter vid ditt bord.
Tro ej att någonsin en gud kan dö.
Han går förbi dig, men din blick är slö.
Han bär ej spira eller purpurskrud.
Blott av hans verkan känner man en gud.
Den regeln har ej blivit överträdd:
Är Gud på jorden vandrar han förklädd.”


HJALMAR GULLBERG SKREV DIKTEN redan på 30-tal. Ett 30-tal som ledde in i mörkret. Dikten bygger på en grekisk saga där guden Apollo som straff får vandra förklädd bland människor på jorden. Gullberg använder sagan för att kommentera den tid han ser och skräms av. Inte minst ser han vad som händer i det forna kulturlandet Tyskland och hur förföljelsen av judar tar fart. Gullberg tar ställning direkt i dikten. ”Ej för de starka i världen, men de svaga” lyder inledningsfasen.
1940 FICK FÖRKLÄDD GUD musikalisk dräkt av Lars-Erik Larsson och vann snabbt publikens gillande och än idag är det ett av de mest spelade verken inom ”klassisk” svensk musik. Även Lars-Erik Larsson såg kopplingen till vad som hände i världen, där och då. Och tyvärr har inte Förklädd Guds budskap blivit mindre relevant i vår tid.
NÄR DEN NU SPELAS I ORSA är det i en helt ny tappning.
– Vi vill spela den eftersom det är 80 år sedan andra världskriget bröt ut, säger kantor Åsa Sundstedt. Vi frågade Gehrmans förlag om vi fick arrangera om verket för accordeon, orgel, klarinett och bas och det fick vi! Tomas Agnas har gjort ett förträffligt arrangemang.
TOMAS MEDVERKAR OCKSÅ på konserten som klarinettist. Övriga medverkande är Orsa Kyrkokör med vänner, kören Cantores Trinitatis, Yvonne Tuvesson Rosenqvist sopran, Kalle Engquist baryton, Anita Agnas accordeon, Åsa Arvidsson accordeon/orgel, Björn Jernberg bas, Lars Lindström recitation och Åsa Sundstedt accordeon/dirigent.
– Hela konserten blir en manifestation för fred, mot krig, nazism och främlingsfientlighet, berättar Åsa. Förutom Förklädd Gud kommer vi att spela Wayne Shorters ”Footprints”, ”Bön om fred” av Poulenc och Charlie Mingus ”Good Bye Pork Pie Hat”. Dessutom framför vi ett finskt stycke av Makkonen som heter Longing for primitivy som vi tycker passar in i sammanhanget. Det innehåller nämligen ett vrål mot främlingsfientlighet!
Janne Bäckman.