Historien om ALLA HELGONS DAG & HALLOWEEN
Ska man äta godis eller kärna ur en pumpa? Ska man tända ett ljus i stillsamhet eller fullständigt skrämma vettet ur ett barn? Allhelgona är en förvirrande högtid för vissa. Orsakompassen ska nu försöka reda ut begreppen.
ALLA HELGONS DAG är en kristen högtid och precis som de allra flesta svenska högtider har den katolska drag och har rötter så långt bak som till medeltiden. Det sägs att den kom till på grund av behovet av att fira alla de mindre betydande helgon som inte hade fått en egen dag i kalendern.
Alla helgons dag, eller allhelgonadagen, har varit en föränderlig högtid genom historien, bland annat på grund av förändrade religiösa uppfattningar. Den togs bort som helgdag i den digra almanacksreformen 1772. Mot slutet av 1800-talet fick seden att tända ljus vid gravarna ett uppsving. Ljusen tändes främst vid avlidna barns gravar. Efter andra världskriget förlades den mesta ljusaktiviteten just till allhelgonahelgen, återigen var det katolska vindar från Europa som tros ligga bakom trenden.
Redan på 1920-talet fanns förslag för att återinföra allhelgonadagen som en arbetsfri och officiell helgdag men det dröjde till 1953 innan det klubbades igenom. I många kretsar, framför allt inom bondesamhället, användes 1 november för att förutsäga hur vintern ska bli. Det sades att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst blir det en mycket snörik vinter.
ALLHELGONADAGEN blev alltså helgdag och skulle infalla den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november varje år. Lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953. I och med denna ändring bytte helgdagen namn till alla helgons dag då allhelgondagen fortsatte firas den 1 november, men utan att vara helgdag. I år är det således allhelgonadagen den 1 november och alla helgons dag den 3 november. Klart som korvspad eller hur?
HALLOWEEN är ett modernt fenomen i Sverige som kom i början av 90-talet från USA och deras All Hallows eve (allhelgonaafton). 1990 lanserade Hard Rock Cafe tillsammans med Buttericks en satsning med fester och maskeradtema. Åren som följde ökade försäljningen av halloweensaker. Först i slutet av 90-talet började svenska tidningar och övriga detaljhandeln snappa upp kommersen. Det svenska halloweenfirandet omsätter nu över en miljard kronor varje år.
Datumet för ”bus eller godis” är något oklart för oss i Sverige, i USA firas Halloween dagen före allhelgonadagen, alltså 31 oktober. I Sverige firar vi inte allhelgonadagen utan alla helgons dag (första lördagen mellan 31 oktober och 6 november, kommer du ihåg?) och således är det alltså fredagen (i år 2 november) som gäller för svenska Halloween.
TEXT: JONAS GUSTAFSSON, ORSAKOMPASSEN
