[8 augusti 2022]
99-åring tog motorcykeln för att rösta
Sommaren hade varit sval och så här i slutet av augusti var den inte ett dugg bättre. Den fysiska formen var inte heller den bästa så Grev Anna fick ta hjälp för att komma upp på motorcykelns passagerarsits. Nog hade hon utsatts för övertalningsförsök att låta bli den vådliga färden från Kallmora till röstlokalen, men Grev Anna Ersdotter var bestämd och envis. När hon nu äntligen kunde göra något litet åt eländet, så skulle hon göra det.
Grev Anna Ersdotter tog 99 år gammal motorcykeln till vallokalen för att rösta för ett rusdrycksförbud. Något att tänka på för er som inte tar er ur soffan en gång.
De berömda affischerna från rusdrycksomröstningen 1922.
Det var den 27 augusti 1922, dagen för rusdrycksomröstningen. För första gången kunde kvinnor rösta i riksdagsval och i rusdrycksomröstningen. Grev Anna tänkte inte frånsäga sig den rätten. 50 år tidigare hade hon förlorat sin alkoholiserade man i ett fylleslagsmål. Tiden under äktenskapet var stundtals hård. Att bli lämnad med små barn var lika illa.
Grev Anna tog omaket och röstade självklart JA till totalt rusdrycksförbud i landet. Hon var i den aktningsfulla åldern av 99 år och för första gången hade hon haft möjligheten att utnyttja den rätt som fram till nu varit reserverad för burgna ostraffade män. Efter 99 år fick hon del i den allmänna rösträtten.
Grev Anna och (nästan) alla andra kvinnor fick äntligen rösträtt 1918 men riksdagsvalet 1921 var den första gången de kunde utöva sin nyvunna rätt. Det innebar också att de fem första kvinnorna valdes in i riksdagen, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund.
Redan 1909 hade man beslutat om allmän rösträtt, men det var en ytterst begränsad sådan. Vad man gjorde då var att ta bort de kraven på årsinkomst, alternativt förmögenhet för att få rösta. Man kunde också arrendera en fastighet över ett visst taxeringsvärde för att få rösträtt. Gifta kvinnor hade bara haft rätt till enskild ekonomi sedan 1874 så antalet kvinnor som omfattades av det första beslutet om allmän rösträtt var försumbart. (Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863.)
På kommunal nivå hade man varit något mer vidsynt. Kommunväsendet infördes 1860 och var relativt öppet för kvinnor. Fast även här fanns det ekonomiska kriteriet länge kvar. 1889 blev kvinnor valbara till skolvård, fattigvård och andra socialstyrelser till vilka kvinnor sågs lämpade. I realiteten var den politiska världen männens värld.
Striden för allmän och lika rösträtt var lång och svår. Tidigare innebar systemet att det var pengarna som avgjorde hur röststark du var. Nu krävde ”vanliga” arbetare och pigor samma rätt som godsägarna. Knävelborrarna slokade i vredesmod. Och apropå knävelborrar, ett populärt ansiktsgarnityr för officerare, så var den allmänna värnplikten en viktig orsak till att rösträttskraven blev starkare och starkare. Hur kunde man begära att någon skulle tvingas offra sitt liv, men ändå inte ha rösträtt? De framväxande folkrörelserna eldade ytterligare på brasan, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorna samlade alla fritänkare från de breda massorna. Utvecklingen kunde bara gå åt ett håll. 1902 hölls rösträttsdemonstrationer i hela landet. I Mässbacken var det arbetarna vid Orsa Stenhuggeri AB som utgjorde basen för demonstrationerna.
Grev Anna dog 100 år gammal året efter det att hon fick utnyttja sin röst för första gången. Och hon var nog inte helt nöjd med resultatet. Nej-sidan vann rusdrycksomröstningen knappt. I Dalarna var hon dock inte ensam. Här röstade 72 procent ja till förbudet.
I nästa nummer: Hur allmän var (är) rösträtten?
Janne Bäckman.